Fredag idag.

Saknar mina föräldrar och mina systrar, men det är inte långt kvar tills jag får återse dom. Har tänkt på vilka man kan lita på och vilka man kan räkna med när det verkligen gäller, som alltid ställer upp, kan låta klychigt men det är fan bara min familj jag kan säga som med säkerhet gör det.

Som på ett oegoistiskt sätt alltid kommer vara där.

Jag räknar med er!

 

fairy

1 mars 2009 21:48

Jag känner verkligen igen den känslan.
Min erfarenhet som är lite väl stor med tanke på min ålder (hey shit happens) så säger den att.

"du vet vet inte vilka som är dina vänner tills du behöver dem"

http://ochjag

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag har en relation hakar jag upp mig på allt som känns fel och dåligt, som att jag letar efter saker bara för att kunna avsluta nåt, och påbörja nånting annat. När man sedan blickar bakåt tänker jag bara på det bra, på det som betydde nånting....

Efter snart ett år hälsar jag mig själv tillbaka till bloggandet. Väl mött Linnea! ...

Det kan inte krävas mycket i barndomen för att man ska bli känslomässigt rubbad som vuxen. Jag var alltid ett glatt barn, glatt men eftertänksamt.  Hade mycket idéer om hur saker skulle vara och om det visade sig vara fel eller om nån sa emot kun...

Väldigt surrealistiskt nu. Sitter ensam på Muffinbakery på Östermalm, det är nästan helt fullt här fast alla är tysta. Ur högtalaren spelas en fransk sorglig låt, antagligen om kärlek. En läser tidning. En sippar på en juice. En sitter med sin ...

Väldigt surrealistiskt nu. Sitter ensam på Muffinbakery på Östermalm, det är nästan helt fullt här fast alla är tysta. Ur högtalaren spelas en fransk sorglig låt, antagligen om kärlek. En läser tidning. En sippar på en juice. En sitter med sin ...