jag tänker, grubblar, velar mer än, känner, längtar, trånar och går åt.

är jag hjärtlös och förfallen?

vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunnat nå, tills bara skulden gör oss två, det är bara tur att hjärtat klappar ändå.

vi lever sönder samma dagar, vad ska vi prata om idag? var det du som blev som jag? och alla ögonblick vi jagar för att vara nånting mer än "bra å ha"

och stjänor glittrar vackert och det vimlar av passioner kan det tyckas, men inga stjärnor inga himlar, över dom som inte lyckas.