Det är så jävla jobbigt att vara jag. Det är som om mitt huvud vill leva två olika liv var och varannan dag.

Ena huvudet säger att jag ska bo i mitt röda hus med vita knutar på landet.

Där skall mina höns picka frön och föda massor med söta kycklingar som går lösa på tomten. 

Mina två katter får springa fritt i skogen så man får plocka bort massa löv ur deras långa päls när de kommer in och lägger en råtta på farstugolvet som dom stolt fångat. 

Jag ska gå långa skogspromenader med min hund, och kunna släppa honom lös utan att behöva oroa mig för bilar och sviniga människor.

Och huset skall vara upprustat, bara lite smådetaljer som behövs göras. Min man med blå overall dricker en folköl medans han skrapar bort gammal färg från staketet som sedan skall målas vitt. Vinkar till mig gör han, ler när jag kommer ur skogen med kopplet i handen. Tappar nästan färghinken för att springa fram och kyssa mig. 

Och det skall dofta nybakat hela tiden, alltid vara sommar och jag ska le. Jämt.

Sedan kommer andra huvudet och ska lägga sig i.

Det som säger att jag vill bo nära eller i en storstad när jag fortfarande är ung. Vara lyckad och ha pengar. Trivas på mitt jobb, i min lägenhet, och med min andra lyckade hälft.

Kunna gå ut på gatan utan att känna igen hälften av alla människor jag möter. Kunna gå på krogen utan att veta exakt vem som har varit ihop med vem. Festa, dansa, vara galen, kunna vara anonym, vara glad, vara nöjd.

När jag raddar upp liven såhär och läser igenom dom så blev allt så enkelt. Men ändå så svårt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag har en relation hakar jag upp mig på allt som känns fel och dåligt, som att jag letar efter saker bara för att kunna avsluta nåt, och påbörja nånting annat. När man sedan blickar bakåt tänker jag bara på det bra, på det som betydde nånting....

Efter snart ett år hälsar jag mig själv tillbaka till bloggandet. Väl mött Linnea! ...

Det kan inte krävas mycket i barndomen för att man ska bli känslomässigt rubbad som vuxen. Jag var alltid ett glatt barn, glatt men eftertänksamt.  Hade mycket idéer om hur saker skulle vara och om det visade sig vara fel eller om nån sa emot kun...

Väldigt surrealistiskt nu. Sitter ensam på Muffinbakery på Östermalm, det är nästan helt fullt här fast alla är tysta. Ur högtalaren spelas en fransk sorglig låt, antagligen om kärlek. En läser tidning. En sippar på en juice. En sitter med sin ...

Väldigt surrealistiskt nu. Sitter ensam på Muffinbakery på Östermalm, det är nästan helt fullt här fast alla är tysta. Ur högtalaren spelas en fransk sorglig låt, antagligen om kärlek. En läser tidning. En sippar på en juice. En sitter med sin ...