Mina damer och herrar,

Ibland blir man sugen på att göra något drastiskt, som att flytta till norrland och spendera dagarna på skotern och dricka vargtass, men det brukar gå över efter ett tag.

Då är man tillbaka till sitt gamla bekväma tråkiga Jag igen.

Att vara bekväm är farligt, vare sig det gäller i livet, arbetssituationen eller i förhållandet. Som att folk börjar slutar pussas när man ska sova, byter ut pussen till ett mullrande"godnatt".

Eller att man inte längre säger kärlekskommentarer längre, "nej men hon veeet ju att jag älskar henne"

Nä men hur skall man veta? bara för man en gång för 40 år sen gjorde det så behöver det inte nödvändigtvis betyda att man fortfarande gör det. Och gör man det inte så gör man slut, man är inte bekväm och tycker att "nej men vi har det ju så bra" Och älskar man.. så säger man det.

Vem är på att göra sig obekväm o drastisk?